Gå direkt till innehåll
Regeringens lagförslag om hållbarhetshänsyn vid offentlig upphandling håller inte

Pressmeddelande -

Regeringens lagförslag om hållbarhetshänsyn vid offentlig upphandling håller inte

Swedwatch håller med regeringen om att det behövs en starkare lagstiftning när det gäller kraven på hållbarhet vid offentlig upphandling, men regeringens nya lagförslag lämnar en hel del övrigt att önska. Det konstaterar organisationen i sitt remissvar som lämnades in den 31 januari. Bland annat måste det bli tydligt att kommuner, regioner och myndigheter behöver hantera risker för mänskliga rättigheter vid inköp av varor och tjänster, och förslaget måste också klargöra hur upphandlares och leverantörers arbete ska följas upp.

”Swedwatch välkomnar initiativet till en starkare lagstiftning när det gäller hållbarhet vid offentlig upphandling, men i vissa avseenden missar regeringen målet. Det måste bli tydligare att en upphandlares agerande måste utgå från risker för både människor och miljö, och att de här riskerna också måste hanteras och följas upp. Det går inte, som regeringen gjort, att särskilja klimat från mänskliga rättigheter, de måste båda ha lika stor vikt i en ny lagstiftning”, säger Anna Åkerblom, jurist på Swedwatch, med inriktning mot företagsansvar och mänskliga rättigheter.

Swedwatch, som arbetat med vikten av hållbarhetskrav vid offentliga upphandlingar sedan 2007, har sett att kravställning kan ha goda effekter, när det görs på rätt sätt.

”Vi har till exempel sett att arbetstagare i Pakistan, som tillverkat kirurgiska instrument för svenska regioner, fått säkrare arbetsförhållanden sedan regionerna börjat ställa krav och ha dialog med sina leverantörer”, säger Anna Åkerblom.

Den offentliga upphandlingens stora köpkraft, runt 800 miljarder varje år, gör den till ett strategiskt och viktigt område för hållbar utveckling. Många varor som köps in av offentlig sektor tillverkas i länder med svåra arbetsvillkor och bristande skydd för mänskliga rättigheter och miljö. I förra veckan visade också en kartläggning som Fairtrade gjort tillsammans med fackförbunden ST och Vision att den offentliga upphandlingen fortfarande kan göra mycket mer för att bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Till exempel uppgav nästan hälften av de över 400 tillfrågade kommunerna, regionerna och statliga myndigheterna att deras organisation bara ibland, eller aldrig, kartlägger hållbarhetsrisker.

”Det är skrämmande och väldigt allvarligt. Det betyder i praktiken att våra skattemedel riskerar att användas för att köpa in varor som producerats genom tvångsarbete eller lett till stora utsläpp av växthusgaser”, säger Anna Åkerblom.

Regeringen har aviserat att den vill verka för ökad hänsyn till hållbarhet vid offentlig upphandling och har därför lagt fram ett lagförslag kopplat till hur offentlig upphandling ska göras: ”En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling” (Ds 2021:31). Syftet är att göra det obligatoriskt att ta hänsyn till klimat, och när det är relevant även vissa andra samhällsintressen - som miljö, sociala aspekter, djuromsorg och människors hälsa - vid offentlig upphandling. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Vikten av att följa upp hållbarhetskraven
Om målet med en revidering av LOU (Lagen om offentlig upphandling) är att uppnå en mer hållbar offentlig upphandling är det nödvändigt att lagen förtydligas när det gäller uppföljning, anser Swedwatch. Dels handlar det om hur det ska säkerställas att upphandlare gör det de ska enligt det nya lagförslaget, men också hur upphandlarna ser till att kraven som ställs på leverantörer verkligen följs upp. Att ställa hållbarhetskrav i en upphandling utan att följa upp kraven, riskerar att snedvrida konkurrensen och främja oansvariga leverantörer. Det riskerar också den så kallade likabehandlingsprincipen, som är en grundläggande princip i offentlig upphandling.

”Vi vet att det finns en utbredd brist på uppföljning av hållbarhetskrav i offentlig upphandling, vilket ju innebär att kraven riskerar att bli meningslösa. Men det är inte bara en lagteknisk fråga – upphandlare måste också ha nödvändiga resurser för att kunna följa upp de krav de ställer. Ska vi ta vårt ansvar är hållbarhet är en fråga som måste prioriteras”, säger Anna Åkerblom.

Tydligare betona ”mänskliga rättigheter” i lagtexten
Regeringens förslag på skrivelse nämner inte explicit mänskliga rättigheter, även om mänskliga rättigheter enligt förarbetet ingår i begreppet sociala aspekter. Att företags förståelse för och arbete med mänskliga rättigheter ofta ligger efter andra hållbarhetsaspekter är något som Swedwatch återkommande ser i sina granskningar, och det finns ett behov av att stärka kraven på det här området, anser organisationen.

”Regeringen bör harmonisera lagstiftningen med andra instrument på hållbarhetsområdet, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som förmodligen i stor utsträckning kommer ligga till grund för det lagförslag om mänskliga rättigheter och miljö som just nu tas fram på EU-nivå. Skapas en enhetlig begreppsvärld, där riskanalyser och riskhantering blir tydliga verktyg för att säkerställa att en verksamhet inte påverkar mänskliga rättigheter och miljö negativt, underlättar det förhoppningsvis implementeringen både för upphandlande myndigheter och företag”, säger Anna Åkerblom.


RELATERAD FAKTA
Kraven på offentlig upphandling behöver utökas
Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort en övergripande analys av luckor och brister i Sveriges efterlevnad av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. I uppdraget har också ingått att lämna förslag på eventuella åtgärder för en förbättrad efterlevnad. I Statskontorets bedömning står: ”Genomlysningen av lagen om offentlig upphandling visar att det finns större utrymme än som idag utnyttjas, att vid upphandling ställa krav kopplat till företagsrelaterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Därutöver finns behov av att förbättra uppföljningen av ställda krav.”

Arbetet med en ny HRDD-lag (Human Rights Due Diligence) i EU
Första kvartalet 2022 förväntas EU-kommissionen lägga fram ett lagförslag angående företags ansvar att visa tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter och miljö. I stor utsträckning förväntas FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter bli bindande för företag som agerar på marknader inom EU. Företag ska göra så kallad due diligence – riskbedömning och riskhantering – avseende mänskliga rättigheter och miljö, det vill säga identifiera, adressera och hantera verksamhetens risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter i företagens leverantörsled.

Länk till remissen finns bifogad som pdf.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Swedwatch är en ideell och politiskt obunden researchorganisation. Vårt mål är att företag, investerare och stater ska ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljö och att rättighetsinnehavare kan göra sina röster hörda. 

Presskontakt

Ami Hedenborg

Ami Hedenborg

Presskontakt Media Manager 0709 32 92 49

Relaterat innehåll

Relaterade event

For sustainable change

Swedwatch är en ideell och politiskt obunden researchorganisation. Vårt mål är att företag, investerare och stater ska ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljö och att rättighetsinnehavare kan göra sina röster hörda.

Genom att uppmärksamma missförhållanden och skapa dialog mellan företag, beslutsfattare och civilsamhälle verkar vi för att skapa bestående och hållbara förändringar.

Swedwatch
Götgatan 100
118 62 Stockholm
Sverige