Swedwatch: Textilarbetare i Bangladesh måste kunna leva på sin lön

En ny rapport från Swedwatch visar hur lönexploateringen fortsätter i Bangladeshs klädindustri. EU:s nya direktiv om hållbarhet för företag, CSDD, kan bli ett viktigt verktyg för att ändra på detta.

Arbetare i Bangladeshs klädindustri är fast i ett exploaterande system som hindrar dem från att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Trots decennier av aktivism och företagslöften tjänar människor fortfarande inte en så kallad levnadslön, trots att det är en mänsklig rättighet att kunna leva på sin lön.

-När globala varumärken som köper kläder från Bangladesh nu står inför strängare krav på att leva upp till mänskliga rättigheter, har de ingen ursäkt för att inte agera snabbt och kraftfullt och driva på för levnadslöner, säger Sofia Käll, programansvarig på Swedwatch, och som besökte Bangladesh i maj 2023 för att göra research inför rapporten.

Den nyligen införda höjningen av den nationella minimilönen till 12 500 taka (€94) per månad innebär fortfarande att arbetare tjänar mindre än 40 % av vad som kan betraktas som en levnadslön. Denna lön är också betydligt lägre än de 23 000 taka (€198) som efterfrågats av arbetare, fackföreningar och internationella organisationer, inklusive fackföreningar anslutna till IndustriALL Global Union Bangladesh.

I rapporten visar Swedwatch vilka allvarliga konsekvenser de låga lönerna har för arbetarna, hur små förhandlingsmöjligheter de har när det gäller att påverka sin lön, något som också förvärras av påtryckningar från globala köpare, och hur beroende de därför är av att i stället få övertidsersättning – och hur de riskerar att hamna i en ”skuldfälla” som aldrig tar slut.

Behovet av en levnadslön
Bangladesh är en av de största leverantörerna av kläder till EU-marknaden och ett av topproduktionsländerna för många av de största globala klädmärkena. Trots detta är landet ett av de tio värsta i världen att arbeta i, enligt International Trade Union Confederation (ITUC) 2024 Global Rights Index. De främsta orsakerna till det handlar om låga löner och om lagar som kraftigt försvårar möjligheten att organisera sig fackligt.

Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter förväntas globala varumärken identifiera och åtgärda riskerna med otillräckliga löner i sina värdekedjor. Det nyligen antagna EU-direktivet om företags hållbara leveranskedjor (CSDDD) går ett steg längre genom att ålägga företag bindande skyldigheter att ta itu med de här frågorna.

-CSDD-direktivet utgör en unik möjlighet för EU:s medlemsländer, inklusive Sverige där vi ju har flera stora klädmärken, att säkra både goda arbetsförhållanden och levnadslöner, säger Sofia Käll.

Bangladesh är Sveriges näst största leverantör av textilier och kläder, efter Kina, med import till ett värde av cirka 8,8 miljarder SEK år 2022.

Rapporten understryker de systematiska utmaningar som Bangladeshs textilsektor står inför och uppmanar till en stark efterlevnad av CSDDD för att hantera de här djupt rotade problemen. Även om resultaten är specifika för Bangladesh, bör de ses som ett tecken på ett bredare strukturellt problem i länder över hela världen som producerar kläder.

Vittnesmål om skuldsättning och dålig arbetsmiljö
Swedwatchs research genomfördes i maj 2023 i de stora textilproduktionsområdena Dhaka, Ashulia och Tongi, i samarbete med Awaj Foundation – en organisation som arbetar för att främja arbetstagares rättigheter i textilsektorn.

Swedwatch genomförde tre fokusgruppsdiskussioner med totalt 27 personer som arbetar i fabriker som producerar kläder och textilier för EU-marknaden. Utöver fokusgrupperna genomförde Swedwatch fyra djupintervjuer med kvinnliga arbetare och intervjuade två chefer från fabriker som producerar kläder för över tio globala köpare, inklusive stora EU-märken.

Rapporten visar att låga löner, i kombination med ett konstant tryck att upprätthålla produktionsnivåerna, har lett till flera negativa följder för arbetarna, både på och utanför arbetet som till exempel beroendet av övertid, skuldsättning och en dålig arbetsmiljö.

Shapna, en av de intervjuade fabriksarbetarna, beskrev hur hon är fångad i en "skuldfälla" för att få ekonomin att gå ihop.
–Eftersom vi inte har haft några övertidsmöjligheter de senaste sex månaderna lever de flesta av oss på lån. När jag får min lön betalar jag tillbaka den första person som jag lånade av och tar sedan ett nytt lån från någon annan. Så fortsätter lånecykeln. Att ta lån har blivit en del av vårt liv nu.

En annan textilarbetare beskrev vad som händer när de kräver högre löner:
–Våra arbetsgivare säger alltid att de förstår att levnadskostnaderna har ökat, men att köparna inte betalar ett högre pris för produkterna.

-Den nuvarande minimilönen i Bangladesh ligger långt under de nivåer som fackföreningarna förespråkar. Swedwatchs research visar att de låga lönerna tvingar arbetare att förlita sig på övertid för att kunna betala tillbaka sina skulder. Många arbetare har också svårt att få tillgång till grundläggande samhällstjänster som barnomsorg, prisvärda bostäder och sjukvård, säger Sofia Käll.

”Vi kan inte kräva högre priser utan att riskera att förlora kunder”
Cheferna som Swedwatch intervjuade uttryckte oro över att samtidigt som både sociala och miljömässiga krav har ökat och produktionskostnaderna har stigit, har priserna som köparna betalar förblivit desamma eller till och med sjunkit. Eftersom konkurrensen mellan leverantörer är så hög anser de intervjuade cheferna att de inte kan kräva högre priser utan att riskera att förlora beställningar.

–Lönenivåer kan inte diskuteras utan att också nämna behovet av mer hållbara inköpsrutiner. En prissättning som ligger lägre än produktionskostnaden, en kortsiktig planering, sena betalningar – allt sådant påverkar leverantörernas ekonomiska stabilitet och deras förmåga att betala rättvisa löner, säger Sofia Käll på Swedwatch.

Asif, en exekutiv chef, medgav att de var medvetna om den svåra situationen för arbetarna:
–Vi förstår fullt ut att den nuvarande lönen för textilarbetare inte är tillräcklig för att försörja en familj på fyra personer, även om de båda vuxna arbetar i fabrikerna…..I den här globala leverantörskedjan är maktförhållandena mångfacetterade och utmanande. Ett exempel på maktobalansen är att vi måste avslöja all vår ekonomiska information för köparna innan vi skriver på ett nytt orderavtal, men vi får aldrig någon sådan information från dem.

Swedwatchs krav
Swedwatch uppmanar EU:s medlemsländer och globala varumärken att använda CSDD-direktivet som ett kraftfullt verktyg för att garantera rättvisa löner och säkra arbetsvillkor.

Direktivet kräver att företag genomför due diligence-processer för mänskliga rättigheter och miljö, och erkänner uttryckligen rätten till rättvisa och tillräckliga levnadslöner som en del av de mänskliga rättighetsförpliktelser som företag måste uppfylla.

–Nu när CSDDD är antaget, flyttas fokus till att direktivet verkligen blir effektivt införlivat i rättssystemen i EU:s medlemsstater. Den här fasen innebär en möjlighet för lagstiftningen att säkerställa att starka krav på rättvisa inköpsrutiner integreras i företags verksamhet, särskilt inom högrisksektorer som textilindustrin, säger Sofia Käll.

För varumärken som köper in produkter från länder som Bangladesh innebär det här att prioritera levnadslöner och att integrera hållbara lönestrukturer i sina leverantörskedjor. Swedwatch kommer följa den nationella implementeringen av direktivet i Sverige för att säkerställa att den nya lagstiftningen ställer strikta krav på företagsansvar för arbetstagares rättigheter.

–CSDDD måste gå längre än att bara uppfylla lagkrav. Det måste ske genomgripande förändringar inom hela klädindustrin genom att säkra levnadslöner, förbättra arbetarnas delaktighet och säkerställa rättvisa arbetsvillkor. För varumärken är det här en möjlighet att visa sitt engagemang för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling genom att anpassa sina rutiner till direktivet, säger Sofia Käll.

Läs mer här:
https://swedwatch.org/sv/themes-sv/securing-living-wages-for-bangladeshs-garment-workers/

Länk till en Q&A från researchresan i Bangladesh, maj 2023:
https://swedwatch.org/publication/high-time-for-raised-wages-in-the-bangladeshi-garment-sector/

Rapporten finns bifogad.

FAKTARUTA: Swedwatchs rekommendationer
I rapporten lyfter Swedwatch fram flera åtgärder för globala varumärken och EU:s beslutsfattare.

• Globala varumärken: För att stödja rättvisa löner bör varumärken anta ansvarsfulla inköpsrutiner, engagera sig på ett meningsfullt sätt med arbetare, fackföreningar och civilsamhället, säkerställa transparens i leverantörskedjorna, stödja leverantörer samt anta ett riktmärke för levnadslöner.
• EU:s medlemsstater: En effektiv implementering av CSDDD är avgörande för att skydda arbetare. Medlemsstaterna bör se till att implementeringen följer FN:s vägledande principer för företag och OECD:s riktlinjer, samt att CSDDD:s omfattning utökas så att både finanssektorn samt fler företag (och därmed fler varumärken) omfattas. Medlemsstaterna bör även införa tydliga och strikta krav på ansvarsfulla inköpsrutiner, undanröja hinder för arbetare att söka rättvisa, upprätta en välfinansierad nationell myndighet för tillsyn samt se till att en enhetlig definition av vad "levnadslön" innebär antas inom medlemsländerna.
• Europeiska kommissionen bör snabbt utfärda vägledning för implementering av CSDDD, med förtydliganden om hur företag kan anta ansvarsfulla inköpsrutiner som stödjer levnadslöner. Kommissionen bör också utvärdera möjligheter att motverka orättvisa inköpsmetoder genom kompletterande lagstiftning och utnyttja översynen av direktivet om offentlig upphandling från 2014 för att främja social och miljömässig hållbarhet inom globala värdekedjor.

FAKTARUTA: Metod
Rapporten baseras på research som Swedwatch genomförde på plats i Bangladesh i maj 2023, med stöd av Awaj Foundation. Förutom fokusgruppsdiskussioner och intervjuer besökte Swedwatch även bostadsområden där arbetarna bor, inklusive ett område som besöktes redan 2014.

De vittnesmål som samlats in är inte är avsedda att representera hela textilsektorn eller värdekedjan för något specifikt företag. Istället syftar resultaten till att ge förståelse för och insikt i de systematiska negativa konsekvenser som arbetare möter på grund av avsaknaden av en levnadslön, samt de vidare följder som det här får för deras samhällen och miljöerna de befinner sig i.

FAKTARUTA: Vad är en levnadslön?
Swedwatch använder följande definition på levnadslön, som kommer från Global Living Wage Coalition (2024): ”Den ersättning som en arbetstagare på en viss plats får för en normal arbetsvecka, tillräcklig för att säkerställa en anständig levnadsstandard för arbetstagaren och dennes familj. Element som ingår i en anständig levnadsstandard är mat, vatten, bostad, utbildning, sjukvård, transport, kläder och andra nödvändiga behov, inklusive förberedelse för oförutsedda händelser.”