Undermåliga arbetsförhållanden på sydafrikanska vingårdar som odlar druvor till vin som säljs på Systembolaget

Hot om våld, undermåligt boende, diskriminering av fackligt engagerade arbetare, giftiga bekämpningsmedel som inte används på ett säkert sätt och löner som det inte går att leva på – det är vad arbetare vittnar om i den rapport som Swedwatch gjort ihop med sin projektpartner, ILRIG, när det gäller arbetsförhållanden på vingårdar i Sydafrika. Alla gårdarna är kopplade till producenter vars viner säljs på Systembolaget och av återförsäljare i andra länder.

Rapporten är baserad på intervjuer utförda på fyra gårdar i Västra Kapprovinsen av Swedwatchs lokala partner ILRIG (The International Labour Research and Information Group) under maj 2023. På grund av uppgifter om trakasserier och hot från en av gårdsägarna mot arbetare som lyft problem när det gäller arbets-och levnadsförhållanden, publicerar Swedwatch inte några namn på gårdar, producenter eller andra aktörer i leverantörskedjan, av säkerhetsskäl.

Rapporten “Reality Uncorked: Working conditions on South African wine farms and the role of Systembolaget”, fokuserar på arbetsförhållandena på gårdar inom Sydafrikas vinindustri och lyfter fram kränkningar av arbetarnas rättigheter samt rollen för statligt ägda Systembolaget när det gäller att ta ansvar för förhållanden i sin leverantörskedja. Sydafrika är en stor leverantör av viner på den globala marknaden och står för 8-9 procent av Systembolagets vinförsäljning.

Swedwatch medlemsorganisation Afrikagrupperna har bistått med värdefull input till rapportens rekommendationer och det är också Afrikagrupperna som länkat samman ILRIG med Swedwatch.

De intervjuade arbetarna vittnar om löner som det inte går att leva på, undermåliga boenden, att fackligt organiserade arbetare diskrimineras samt att arbetare exponeras för farliga bekämpningsmedel.

-Det är väldigt oroande vittnesmål som vi har fått ta del av, inte minst diskrimineringen av, och hoten mot, de fackligt aktiva och att arbetare exponeras för farliga kemikalier, säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch.

Även om det som framkommit i rapporten inte bör betraktas som representativt för Sydafrikas hela vinsektor eller för Systembolagets hela leverantörskedja, belyser det ändå det faktum att arbetare fortfarande utsätts för allvarliga människorättskränkningar och hälsorisker, och att det här måste åtgärdas skyndsamt, enligt Swedwatch.

Vittnesmålen i rapporten indikerar också att de åtgärder som företag, inklusive Systembolaget, har gjort för att uppfylla sina skyldigheter enligt internationella riktlinjer, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande, hittills har varit otillräckliga.

-Som statlig aktör borde Systembolaget ta ytterligare steg för att verkligen kunna agera som en katalysator för en positiv förändring i vinindustrin. Systembolaget behöver göra nya utvärderingar av hur de kan bidra till bättre arbetsvillkor och minska de risker som arbetare kan utsättas för i leverantörskedjan, säger Alice Blondel.

Totalt intervjuades 19 arbetare, varav fem kvinnor, på fyra olika vinodlingar - alla kopplade till viner som säljs på Systembolaget. De två företagen, som äger en respektive tre av de besökta gårdarna, är certifierade av Wine and Agricultural Ethical Trading Association (WIETA). Företaget som äger tre av de besökta gårdarna äger också flera andra gårdar och vinproducenter i Sydafrika och är en ledande aktör på marknaden.

Det är ett välkänt problem att arbetsförhållandena på vingårdar i så kallade ”högriskländer” är dåliga, och Swedwatch har tidigare granskat detta, samt bland annat Systembolagets hållbarhetsarbete, i tidigare rapporter år 2013och2015.

Rapporten ”Reality uncorked” bygger också på tidigare research i Sydafrika gjord av internationella arbetsrätts- och människorättsorganisationer, inklusive rapporter publicerade av den finska ideella organisationen Finnwatch i början av 2023 och det nederländska Centre for Research on Multinationals (SOMO) år 2020.

Hot, undermåligt boende, diskriminering, bekämpningsmedel som inte används korrekt och dåligt betalt
-Förhållandena för lantarbetare är svåra i Sydafrika, och så var det även på de gårdar vi besökte för Swedwatchs rapport, säger Shawn Hattingh Research & Education Officer på ILRIG.

- Det mest oroande var kanske att det framkom att fackliga företrädare som framfört klagomål om levnads- och arbetsförhållanden blivit hotade av ägaren på en av gårdarna. Ägaren hade dessutom försökt övertala andra anställda att använda våld mot fackföreträdarna. Tyvärr är våld, eller hot om våld, mot lantarbetare alltför vanligt förekommande, säger Shawn Hattingh.

Brist på levnadslöner var ett annat problem. Alla de intervjuade arbetarna uppgav att deras löner, som mestadels utgjordes av minimilönen på motsvarande strax över en euro per timme, var för låga och att de inte kunde försörja sina familjer.

-Det var tydligt att lönerna som betalades ut långt ifrån täckte arbetarnas behov och många hade svårt att försörja sina familjer och köpa sådant som kläder eller läroböcker till sina barn, säger Shawn Hattingh.

De intervjuade arbetarna beskrev också bostadsförhållandena som mycket dåliga.

-Alla gårdarna hade undermåliga bostäder. Mögel i taken, sprickor i väggarna, fukt och asbesttak var några av problemen. På en av gårdarna svämmades bostäderna regelbundet över av illaluktande vatten, säger Shawn Hattingh.

Ett annat problematiskt område handlar om arbetarnas exponering för farliga bekämpningsmedel, något som lantarbetare i Sydafrika har larmat om sedan länge. Bekämpningsmedel som är förbjudna i EU tillverkas fortfarande i Europa och exporteras till länder i det som kallas ”globala syd”, inklusive Sydafrika, vilket resulterar i exponering för farliga ämnen och relaterade hälsorisker. Arbetare som intervjuades för rapporten bekräftade detta.

De intervjuade arbetarna beskrev hur traktorer som användes för besprutning var täckta och att förarna skyddades, men att besprutningen ibland skedde precis bredvid eller nära oskyddade arbetare utan förvarning. Varningssystem som tidigare hade använts uppgavs inte längre vara i bruk.

En arbetare sa: "De brukade sätta upp röda flaggor där de besprutade så att du höll dig borta. Nu använder de inte längre några röda flaggor." En annan arbetare sa: "De besprutar bredvid oss och, beroende på var vinden blåser, kan det blåsa över oss."

Arbetarna förklarade också hur deras bostäder låg mycket nära vinodlingarna så att när bekämpningsmedel besprutades på grödorna drev ångorna in i deras hus. Ibland gjordes besprutningen tidigt på morgnarna när arbetarna och deras familjer fortfarande var hemma.

Det här bekräftar de resultat som framkom i en rapport från Finnwatch år 2023, där arbetare beskrev hur de exponerades för bekämpningsmedel antingen under arbetet eller nära sina hus och upplevde problem som utslag, influensaliknande symtom, huvudvärk, illamående och ögonirritation.

Tidigare research utförd av SOMO har visat att kvinnor löper högre risk att utsättas för hälsorisker eftersom de ofta sätts i arbete på vingårdarna direkt efter att grödorna har besprutats. Kvinnorna har vanligtvis svårt att vägra detta, eftersom de i motsats till männen främst arbetar som säsongsarbetare och/eller via arbetsförmedlare och därmed är mer sårbara för att bli avskedade eller för att inte bli anlitade igen i framtiden.

Den fackliga organiseringen bland jordbruksarbetare i Sydafrika är låg, uppskattningar tyder på att bara runt 10 procent av arbetarna i Västra Kapprovinsen är fackligt organiserade. Det har tidigare rapporterats att många arbetare är rädda för att gå med i en fackförening av rädsla för att förlora förmåner eller utsättas för andra potentiella repressalier.

Även om arbetare kunde vara med i facket på gårdarna hos bägge de undersökta företagen som ingår i rapporten, är det tydligt att de fackliga medlemmarna diskriminerades och behandlades annorlunda än icke-fackliga medlemmar, säger Shawn Hattigh.

-På ett av företagen hade arbetare till och med erbjudits pengar för att lämna facket.

Brist på transparens
Vid tidpunkten för researchen hade Systembolaget 30 leverantörer av sydafrikanskt vin, bara hälften av dessa gick med på att Systembolaget fick vidareförmedla detaljerad information om sin leverantörskedja till Swedwatch.

-Det här är mycket oroande och något vi hoppas att Systembolaget kommer att åtgärda snabbt. Transparens i leverantörskedjan är avgörande för att civilsamhällets aktörer och andra intressenter ska kunna identifiera och granska företag, inte minst när det gäller viner som marknadsförs som hållbara, säger Alice Blondel.

Systembolagets svar
Systembolaget har tagit del av det som framkommer i rapporten och skriver att de är medvetna om problemen som skildras och att det är något som de kontinuerligt arbetar med.

De hänvisar till att företagets processer för mänskliga rättigheter och miljö (HREDD, Human Rights and Environmental Due Diligence) ligger i linje med internationella ramverk, och till sin uppförandekod som enligt uppgift måste godkännas och följas av alla deras leverantörer.

Men om de problem som tas upp i rapporten verkligen hade hanterats effektivt av Systembolaget och andra aktörer i leverantörskedjan, och med ett tydligt rättighetsperspektiv, borde det ha skett mycket större framsteg när det gäller att förbättra förhållandena för arbetarna på gårdarna.

-Som ett statligt monopol utan vinstintresse har Systembolaget en unik möjlighet att sätta ribban extra högt och verkligen kunna agera för bättre arbetsförhållanden, en fördjupad delaktighet från berörda parter och en ökad transparens i leverantörskedjan, säger Alice Blondel.

Swedwatch rekommendationer
Swedwatch rekommenderar Systembolaget, och sina nordiska motsvarigheter, att genomföra förstärkta HREDD-processer som är särskilt utformade för högriskmiljöer och där risker som kvinnor och människorättsförsvarare utsätts för beaktas specifikt.

Systembolaget bör använda sitt inflytande för att se till att det råder skäliga arbetsvillkor i hela sin leverantörskedja, samtidigt som de förbättrar transparensen gentemot konsumenterna och den bredare allmänheten kring produktionsförhållandena kopplade till de viner som säljs.

-Som ägare har staten en viktig roll. När det nya EU-direktivet om Corporate Sustainability Due Diligence, CSDDD, ska implementeras i svensk lagstiftning måste det utformas på ett sådant sätt att Systembolaget kan hållas ansvariga för eventuellt oskäliga arbetsvillkor i sin leverantörskedja, säger Alice Blondel.

De detaljerade rekommendationerna för Systembolaget och för den svenska regeringen finns att läsa i rapporten, liksom en kortare version av Systembolagets svar på Swedwatchs frågor.

På swedwatch.org finns Systembolagets fullständiga svar på alla frågor, samt ett uttalande från Systembolaget som de gjort efter det att de läst den färdiga rapporten, uttalandet och själva rapporten finns även bifogade.


FAKTARUTA – Företagsansvar gällande leverantörskedjan
I enlighet med FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP:s) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD:s) riktlinjer för multinationella företag har företag ett tydligt ansvar att adressera, mildra och åtgärda eventuella negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljön inom sin leverantörskedja.

FAKTARUTA – Swedwatch
Swedwatch är en ideell och politiskt obunden researchorganisation. Organisationens mål är att företag, investerare och stater ska ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljö och att rättighetsinnehavare kan göra sina röster hörda. Genom att uppmärksamma missförhållanden och skapa dialog mellan företag, beslutsfattare och civilsamhälle verkar organisationen för att skapa bestående och hållbara förändringar.

Swedwatch har sedan 2003 gjort utredningsarbete i över 40 länder och publicerat över 100 rapporter som handlar om företags påverkan inom olika sektorer när det gäller mänskliga rättigheter och miljö.

Swedwatchs arbete grundar sig på internationellt erkända ramverk inom mänskliga rättigheter och miljö, på internationella konventioner och på andra frivilliga ramverk

För mer information och intervjuer med ILRIG och/eller Swedwatch, kontakta Ami Hedenborg, +46 709 32 92 49, ami@swedwatch.org