Swedwatch: Nya EU-regler måste stärka kraven på mänskliga rättigheter

EU-kommissionens förslag till nya regler för offentlig upphandling, som presenterades i dag, innehåller lovande steg på hållbarhetsområdet. Men för att reglerna verkligen ska stärka skyddet för arbetstagare och lokalsamhällen i den offentliga sektorns leverantörskedjor måste krav på tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter och miljö tydligt skrivas in i den slutliga lagstiftningen, menar Swedwatch.

Förslaget innebär ett steg bort från lägsta pris som det dominerande kriteriet vid offentlig upphandling och ger större utrymme att väga in kvalitet, inklusive sociala och miljömässiga faktorer. Det slår också fast att arbetsvillkor i globala leverantörskedjor är relevanta vid offentlig upphandling och innehåller åtgärder för ökad transparens i leverantörskedjor.

Men förslaget saknar obligatoriska sociala villkor för att främja rättvisa arbetsvillkor och ansvarsutkrävande genom hela leverantörskedjan. Det rekommenderar inte heller uttryckligen tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter som tilldelningskriterium eller kontraktsvillkor och kräver inte att offentliga upphandlare ställer krav på efterlevnad av EU direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD).

– Utan tydliga krav på tillbörlig aktsamhet kan leverantörer som tar genvägar när det gäller mänskliga rättigheter fortfarande vinna offentliga kontrakt på bekostnad av mer ansvarsfulla konkurrenter. Arbetstagare som producerar varor och utför tjänster för offentlig sektor, liksom lokalsamhällen som påverkas av leverantörernas verksamhet, riskerar därför att även fortsättningsvis utsättas för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, säger Mathieu Vervynckt, enhetschef och sakkunnig på Swedwatch.

Två decennier av granskning av offentlig upphandling
Swedwatch har länge granskat och dokumenterat exploaterande arbetsvillkor i den offentliga sektorns leverantörskedjor. I den senaste rapporten på området, Public Money, Private Harm, visar Swedwatch hur offentliga medel från EU-länder bidrar till missförhållanden i Pakistans textilfabriker, däribland fabriker som levererar sänglinne till svenska sjukhus. Samtidigt visar erfarenheter från svenska upphandlande myndigheter att tillbörlig aktsamhet kan integreras i offentlig upphandling utan att försämra konkurrenskraften eller begränsa möjligheterna för små och medelstora företag.

– Antagandet att skärpta krav på mänskliga rättigheter skulle försämra Europas konkurrenskraft håller inte. Starkare krav skulle förhindra att företag som främst konkurrerar med låga priser får en orättvis fördel. Samtidigt skulle EU-företag som redan anpassar sig till nya hållbarhetsregler få en naturlig konkurrensfördel gentemot amerikanska och kinesiska konkurrenter, säger Sofia Käll, programhandläggare på Swedwatch och huvudförfattare till rapporten.

Sociala kriterier måste väga tyngre
Att gå från upphandling baserad på lägsta pris till bästa förhållande mellan pris och kvalitet är ett välbehövligt steg. Men enligt förslaget behöver kvalitetskriterier endast väga 30 procent. En modell där upphandlare ska ”följa eller förklara” innebär dessutom att lägsta pris fortfarande kan användas när det kan motiveras. Eftersom kvalitet kan omfatta många olika faktorer riskerar sociala och miljömässiga hänsyn att bli en aspekt bland många – eller helt utelämnas.

Förslaget ökar transparensen i leverantörskedjor, men ger inte offentliga aktörer möjlighet att få information om exempelvis arbetsvillkor på produktionsanläggningar, påverkan på lokalsamhällen eller hur leverantörer arbetar för att identifiera, förebygga, begränsa och hantera risker för och negativ påverkan på mänskliga rättigheter.

– Ökad transparens i leverantörskedjor är avgörande för att skattebetalarnas pengar ska användas på ett etiskt sätt. Det finns en bred politisk enighet om att offentliga medel – våra pengar – inte ska finansiera korruption eller människohandel. Varför skulle vi då acceptera att de bidrar till exploaterande arbetsvillkor, förstör ekosystem eller undergräver lokalsamhällens rätt till mark? säger Mathieu Vervynckt.

Tydliga regler och praktiska verktyg behövs
De nya reglerna bör ge offentliga upphandlare större rättslig tydlighet när de vill hantera risker och negativ påverkan i leverantörskedjor. Policyer för mänskliga rättigheter och miljö samt uppförandekoder för leverantörer bör tydligt kunna kopplas till det som upphandlas. Det skulle ge upphandlande myndigheter bättre förutsättningar att ställa krav även längre upp i leverantörskedjan.

Det behövs också vägledning på EU-nivå och standardiserade avtalsklausuler om tillbörlig aktsamhet. Erfarenheter från Sveriges regioner visar värdet av vägledning och avtalsvillkor som anpassas efter riskerna i en upphandling och hur utvecklat leverantörens arbete med tillbörlig aktsamhet är.

– Vår erfarenhet visar att offentliga upphandlare är beredda att bidra till att genomföra skärpta krav på mänskliga rättigheter, men ofta saknar den rättsliga tydlighet och kapacitet som krävs. EU:s beslutsfattare måste ge dem tydliga rättsliga förutsättningar och praktiska verktyg för att säkerställa att skattebetalarnas pengar inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter, säger Sofia Käll.

När förslaget nu går vidare till förhandlingar i Europaparlamentet och EU:s ministerråd uppmanar Swedwatch beslutsfattarna att stärka det genom tydliga krav på tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter och miljö – så att skattebetalarnas pengar bidrar till anständiga arbetsvillkor, skyddar mänskliga rättigheter och premierar ansvarsfullt företagande.

Läs Swedwatchs längre analys av förslaget här:
https://swedwatch.org/ul/does-the-proposed-eu-public-procurement-act-live-up-to-expectations/