Warborns spel med extremhögern hotar EU:s klimat- och hållbarhetsarbete

När EU-parlamentet nu närmar sig avgörande beslut om Omnibusförhandlingarna står mycket på spel. Att EU-parlamentets huvudförhandlare, den svenska parlamentarikern Jörgen Warborn (EPP), hotar att vända sig till extremhögern riskerar inte bara att urholka lagstiftningens innehåll, utan också att bryta den parlamentariska majoritet som drev igenom EU:s gröna giv och de framsteg som gjorts på miljö- och klimatområdet.

Analys av Olivia Nordell, Programme Officer på Swedwatch och ansvarig för organisationens arbete med CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive).

Läckor till Politico från det senaste skuggrapportörsmötet visar att en kompromiss inom parlamentets mittenpartier fortfarande inte är på plats. I stället har Warborn lagt fram två alternativ – varav det ena innebär att CSDDD i praktiken blir tandlös då det civilrättsliga ansvaret på EU-nivå tas bort, klimatplanerna slopas och antalet företag som omfattas minskas kraftigt. Detta alternativ backas upp av extremhögerpartierna (ECR, PfE och ESN), men skulle få förödande konsekvenser för EU:s trovärdighet som global ledare i klimatarbetet och för företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö.

Även det andra förslaget, som innehåller vissa förbättringar för en riskbaserad ansats, anses inte tillräckligt för att den Liberala, Socialdemokratiska och gröna partigruppen ska kunna acceptera förslaget. Den liberala gruppens ansvariga ledamot, Pascal Canfin, säger till Politico att ett sådant alternativ vore helt oacceptabelt, men att möjligheten att nå en överenskommelse inom von der Leyens majoritet fortfarande är inom räckhåll.

En färsk opinionsundersökning beställd av Global Witness och Amnesty International som undersöker stödet för EU:s hållbarhetsramverk bland europeiska medborgare visar att 75 % av EU:s medborgare tycker att det är mycket viktigt att EU upprätthåller sina hållbarhetsregler. Ungefär tre fjärdedelar anser att stora företag (med fler än 250 anställda) ska hållas ansvariga för kränkningar mot mänskliga rättigheter och miljön, och över hälften tycker att det är viktigt att försvara EU:s CSDDD-lagstiftning. Undersökningen har genomförts i tio av EU:s medlemsländer, däribland Sverige.

Dessutom finns ett brett stöd för förutsägbara hållbarhetsregler bland många företag och investerare som uttryckt sin kritik mot Omnibusförslaget. Att urvattna EU:s due diligence-lagstiftning och hållbarhetsrapportering kommer inte att möta de krav som både marknaden och investerare ställer på hållbarhet och ansvarstagande. Även Europeiska Centralbanken menar att krav på implementering av klimatomställningsplaner och transparens i värdekedjorna är nödvändigt för att rikta om investeringar mot hållbara lösningar och affärsmodeller.

En nyligen publicerad studie som tittar på Omnibusförslagets ekonomiska effekter bekräftar att ett starkt hållbarhetsramverk stärker EU:s konkurrenskraft och ekonomiska resiliens på sikt. Även en EU-omfattande undersökning som gjorts bland företagsledare från både små, medelstora och stora bolag visar att en majoritet anser att tydliga regler och ett förutsägbart hållbarhetsarbete stärker företagens konkurrenskraft och vill att EU tar en ledande roll för hållbart och ansvarsfullt företagande globalt.

Warborns samröre med extremhögern är inte bara ett spel om mandat för att hitta en majoritet i parlamentet – det är ett hot mot Europas stabilitet och konkurrenskraft på sikt. Mittengrupperna måste stå fast vid en stark lagstiftning, som sätter klimatet, företagens ansvar och demokratins stabilitet i centrum. Det är vad en majoritet av EU:s medborgare och företagen själva efterfrågar.